en helt vanlig dag

var med om sjukaste saken på väldigt länge.
Hade precis kommit till burlöv center och hunnit in på ur och penn då jag ville ha en ny klocka, då jag hör en mansröst bakom mig "excuse me".
Vänder mig om och där står en kille i kanske, 25 års åldern. Trodde han ville veta vart en butik låg eller något i den stilen. Men nä.
Han slog till direkt och sa att jag var den vackraste tjejen han någonsin hade sett på väldigt länge, och att han hade sett mig när jag gått från min bil.
Jag tackar och tar emot och fortsätter mitt letande efter en klocka, men han fortsätter och presenterar sig och tar i hand med mig. Therese, säger jag och det var tydligen ett vackert namn.
tackar och tar emot, igen!
Jag tänkte; ska han inte gå snart?
Nejnej, han frågar vidare vad jag gör här och vad jag jobbar med (och tänk er nu att jag står och berättar allt detta på engelska)
och sen släppte han bomben.
Han ville att vi skulle fika.

Jag började helt plötsligt småstamma medan jag försökte komma på vad jag ska säga.
Kör den gamla varianten och berättar för honom att jag har "pojkvän" och att han förmodligen inte skulle uppskatta att jag gick och fikade med andra.
Ledsen killen, kul att du tyckte jag var vacker, men hade du haft cristiano ronaldo utseende hade jag inte behövt ljuga ihop en smörja.