valborg

och jag sitter på jobb med feber och halsont.
jättemycket halsont.
halsfluss ont.
halsprov så fort här kommer mer personal, tillbaka till sängen, godnatt, bli frisk!
stor dag i morgon!

klipp och sling

& tusenkronor fattigare.

migrän

hemma från jobb idag.
jätte dåligt samvete!
vet lite hur carro kände sig nu när vi gick tidigare hem från skolan.
dock brydde jag min inte särskilt mycket då.

men therese, man kan inte jobba med migrän.
så gå och lägg dig igen.
godnatt

när choklad är gott,

för gott!
har precis tryckt i mig ett helt marabou, haha ett helt.
helt solo.
själv.
alone.

jobb

idag har jag jobbat med feber, rinnande näsa som beror på förkylning och pollen, kliande och röda ögon.
kan ni tänka er hur vacker jag har varit idag?
och hur pepp jag var imorse när jag skulle sticka till jobb?

jag ville bara köra över mig själv.
typ.
för att låta tragisk.

får se hur det blir imorgon med jobb, ont om personal så de känns som om..
man måste.

söndag med släkt

firade mamma och krille igår
släkten kom och god mat.
och själv mådde man inte så bra, och nä de beror inte på att jg var ute på lördagen.
utan näsan rinner stup i kvarten, de kändes som mina ögon var i dubbel storlek och helt röda och pricken över i:et, ett riv järn i halsen.

så min tanke var att jag skulle lägga mig ner en stund i sängen, bara för att vila ögonen.
några "minuter" senare kommer pappa in:
Therese, gör dig i ordning så du kan gå och lägga dig!

vadå gå och lägga mig?
vi har ju gäster?

dom minutrarna jag trodde hade helt plötsligt omvandlats till timmar.
jag ber så hemskt mycket om ursäkt för min otroligt sociala sida.

söndag

och therese har lyckats göra av med sin mobil.
kul, jätte kul.

lördag

skål!

Its ok

Its ok to scream,
And if you need too,
take a second to breathe.

sagoland

"kan inte släppa dig, det enda jag tänker är att;
en gång i tiden var du min, men nu är du bara en dröm
jag ser oss ibland i vår sagoland där vi ses och umgås en stund"

hur blir jag hel igen efter du tog sönder mig

död

idag har det varit en helvetes dag.
jag brukar inte bli trött så att jag bara vill lägga mig ner och bara somna in för någon minut, men idag, jag ville bara lämna allt.
och bara gå.

men man får väl ha såna dagar också, i think.
2 personal på 14 barn som i stort sett bara kan gå, det funkar inte.
d-e-t f-u-n-k-a-r i-n-t-e.

och sen, som om det inte skulle vara nog,
möte, i två timmar om något jag nu inte kommer ihåg vad det handla om.
vet ni varför?
jag tror jag dog där för en liten stund.

kommande helg

denna helgen, som kommer,
kommer bli crazy!
i alla fall lördag kväll/natt/morgon

turkland

om två månader sitter jag, mamma, pappa, krille och krilles sambo carro på ett flyg till turkiet.
två månader.
två månader.

snart fyller man 20 också.
och de är bara så bäst!

nu är allt perfekt.
therese, gör dig själv en tjänst.
låt de vara perfekt ett tag till.

chris brown

lyssna och njut :)

§öndag

lördag
förfest med bror en stund.
drog vidare till en annan hemmafest i burlöv
vidare in till malmö
in på crown
festligt värre
dans
skratt
tequila
lämnad solo i malmöstad
konstigt slut
konstig morgon

nästan helt perfekt kväll, bara nästan.
har sovit från 11 till nu, lyckat Therese, lyckat.

lördag

idag blir det 25 års fest tillsammans med min bror och hans sambo, samt deras vänner.
givetvis följer jeanette och madde också med.
känns som detta kan sluta lite hur som helst
:D

ledsen molly, mitt fel

hann precis komma hem från gymmet och skulle in i duschen då man hör pappa utifrån trädgården.
"therese, kom snabbt!"
nä, va fan tänkte jag, inte hjälpa han gräva eller något, såg ju sist hur det slutade.

men nä, en stor fet örn ville han visa mig, som precis ovanför oss cirkla omkring.
mamma sitter och beskådar den med stora ögon, och molly ligger bredvid i skuggan.

-den har säkert fått syn på molly
-men nä..
-mamma, molly är ett lätt byte för den örnen kan jag säga dig.

hah, förlåt molly,
tror mamma kommer hålla dig inne hela sommaren.

en fredagskväll

började jobb med att öppna andra gången i rad, alltså sätta klockan på 04.45.
det kändes kan jag säga, att man gått upp den tiden både torsdag och fredag.
men jag slutade ju relativt tidigt, eller jag skulle.
halv 3 fick jag gå av malin då vi klarat av mellis, då fick jeanette och jag för oss att vi skulle åka till cetner syd en runda efter hon slutat.
halv 4.

snäll som jag är stannar jag kvar, skriver IUP och sätter mig i sandlådan för att bygga sandkakor.
ja, älskar man sitt jobb så.
sen var de ju sol också, så de gjorde inte så mycket.
som en förälder sa;
"nu har ni det bästa jobbet, kan vara ute hela dagen"

klockan blev halv fyra o vi begav oss till center syd, jeanette handla nog upp hela sin förra lön.
jag höll mig till 158 kr. bra va?
efter de bestämde vi oss för att sola, 20 min i ett svettigt solarium.
ja vad gör man inte för att få lite färg.
(och fräknar)

efter det känner vi för att vi väl äta fett. riktig fet mat.
ja givetvis pizza.
dock blev de kebab, men de är väl samma sak ungefär.
går in på viking, FULLT med folk.
trängde oss förbi folk som antagligen stod och väntade på all sin feta mat, stod på samma plats i 1 0 min.
-ska vi gå ut och ringa?
-ja!
går ut, tar upp mobilen "hej jag skulle vilja beställa....."
en halvtimme fick vi vänta gott folk.
min mage skrek kan jag säga.

ska inte klaga, en halvtimme senare satt vi hemma hos jeanette och käka upp allt!
rubbet.
drack cider, lyssna på musik samtidigt som vi tittade tv.
mys.

unikt

bror 6 år, jag 1 år

<3

när hon finns

igår var ingen bra dag.
inte alls.
men då har man hon, som vet hur jag är,
som lärde känna mig genom att vi gick i samma klass.
och nu, ser hon genom varenda fasad.
det kvittar hur tråkig eller tragisk jag är,
hon förstår alltid när jag behöver vara för mig själv,
och hon förstår alltid när någonting är snett,
hon förstår att jag har mina dagar då jag bara vill gräva ner mig för en stund
hon förstår att jag ibland behöver tid för att hitta mig själv igen
hon förstår att jag försöker

och hon förstår genom hennes ord;

"-det är okej, du vet var jag finns"
och det är bara så bäst.

840415

25

grattis världens finaste bror!

Let the sunshine in

att bara ge upp
gör ingen människa hel

projekt hårband

gammalt löshår
nål och tråd
diadem

taadaa!

hopplös

skulle precis hjälpa pappa där ute med vårt nya projekt där ute.
ställde mig i en konstig ställning för att klara av kraven han gav mig, höll ett sträck måttband i handen för att pappa skulle kunna mäta vår husvägg osv.
givetvis kommer det en geting, och ni som känner mig vet att jag får panik bara jag hör fanskapen.

kanske inte så chockerade flyr jag fältet, snubblar över en bräda pappa hunnit sätta upp, sträcker axeln och bryter lilltån. typ, nästan.
pappa står som ett frågetecken och skriker på mamma:
"Eva, du kommer och hjälper mig här, detta är ju hopplöst"

så här sitter jag med gräsfläckar på både tröja och jeans.
och som sagt med en bruten lilltå.
hah, ibland blir man trött på sig själv.
men fan ta getingar.

om och om igen

I've been away too long
and everyday I missed you more.
You look like you did before
only prettier.
Everyday I love you more.

lördag och söndag, plus ont i halsen

lördag:
stranden med en bästa vän
åt påskmat, (måste ha gått ner några hekto denna helgen)
körde till kappevägen, mys
natten/morgonen slutade jag som fylletaxi till en god gammal vän.

söndag:
vaknar och mår illa (ovanligt?)
senare får jag ont i halsen (ovanligt?)
nu känner jag hur näsan rinner.
men nu till det positiva,
solen skiner!
jag är glad.

pappa sliter med vårt soldäck,
mamma sliter i sina förbannade rabatter
& jag njuter som vanligt i solen med datorn i knäet.
och visst har jag hört att jag är lat av min kära moder,
och visst hör jag pappa säga "therese, GRÄV"

kanske när solen går i moln kan jag plocka upp lite ogräs,
och kanske kan jag hjälpa pappa lite mer än att bara hänga över altanen och fråga hur det går.
men bara kanske, för solen skiner fortfarande.
och jag har ont i halsen.

påskmat idag igen?
nä tack, jag drar ut och äter.
på en flott restaurang mitt i stan.
för vi är ju lediga imorgon.
och i morgon skulle det bli ännu varmare.
kärlek på hög nivå.

syskonkärlek

tror jag det kallas?

fredag

fy fan vilken fredag
och fy fan va alla är tråkiga.
t r å k i g a.

Jai Ho

påsk, bara påsk

tacos, frukt doppat i choklad, benjamin button och en famn man minns lukten av.
kunde knappast bli bättre.

kunde dock fått sovmorgon, men klockan ringde som vanligt.
öppnade skulle jag också göra givetvis, 05,00 lämnade jag en varm säng och satte mig i en kall bil. mindre mysigt.

sitter och räknar ner tills jag slutar, ska hem och lägga mig under täcket.
men först väntar påskpynt, påskmiddag och påsklekar med barnen.
påskpåskpåsk, påskmiddag med familjen, mormor o morfar på lördag.
jag som älskar påskmat.
eh ja.
kan nog få ner några köttbullar.

11 h

jag ser framemot att jobba 11 timmar idag.
elvatimmar.
verkligen.

tomma rader

jag undrar vart jag varit,om jag inte skulle stått där jag är står idag. jag skulle antagligen fummlat runder hos främmande ansikten, älskat timmar och minuter bland äckliga lakan och sett till att jag inte missande någonting, bara för att inte ensamheten skulle tränga sig under naken hud. Jag hade ramlat omkring på höga klackar i hopp om att bli tagen för något vackert. Jag hade fortsatt se ångesten som någon smal vacker varelse och låtit paniken riva sönder hud med bara naglar och stora hårtussar fallit ner på badrumsgolvet. förmodligen hade jag fortsatt plåga mitt försvarslösa "jag". jag hade fortsatt gömma mig bakom hörn, skrattat åt ord som haglade över mig. jag hade stått där jag önskade att hela världen kunde välja åt mig, och visst gör man det fortfarande, skillnaden är att jag står på egna ben nu. jag har rivit muren som hindra hjälpande händer att nå fram, sträckt på ryggen och sänkt garden. jag försöker inte längre springa ifrån mig själv, börjat ta ord som "kasta inte bort något så vackert" på allvar och börjar inse vad man bör hålla hårt i. och tro mig, jag håller hårt i det som fått, och fortfarande får mig på fötter igen. för visst har man fortfarande dagar då man råkar tappa greppet, och visst har man dagar som får en att tappa balansen. skillnaden från nu och då, är att det inte längre beror på någon som skrattar en rakt upp i ansiktet för man inte var stark nog, inte heller beror det på ens egna hatord mot en försvarslös spegelbild som bara försöker visa upp det vackra som man själv ignorerar. vägen har varit krokig, snårig och väldigt lång, men jag står stadigt i mina klackar, huden är inte längre ett offer för paniken och ångesten ser jag inte längre som något som skulle skada mig själv så igen. aldrig.

måndag igen,

och jag vaknar med halsont. blir kanske inte så förvånad då man har spenderat helgen tassandes på bara fötter mitt i natten.
stupid.

kommer till jobb och blir ifrågasatt varför jag kommer nu.
efter många frågetecken och en förvirrad therese kommer jag på att det var möte i kävlinge, halv 9.
tack för den, och fan ta den sovmorgonen jag missade.

jaja, what to do, what to do.
jag kom på att vi bara jobbar fram till torsdag, sen helg fredag, lördag, söndag, måndag.
fattar ni?
första långa ledigheten sen mycket mycket längesen.

det är efterlängtat!

lifehouse

jag skulle kunna leva för denna musiken.

hope and glory

ut med jobb

var ute med jobbet igår och åt middag på glorias.
invigde mina klackar (!!) gick hur bra som helst.
pappa tipsade mig om att inte bli rund om fötterna först.








det gick åt skogen.

non solus therese, non solus.

"- hur lyckas du vara så himla glad jämt?
jag menar, du ler alltid!
var kommer du ifrån kvinna?"

godnatt!

Jag vände på klacken
spände ögonen i
ljuset och vägrade
vara den som gav upp
när alla andra
kämpade på.

Återigen,

de kallar mig konstnär
poet och livsvetare.
Jag är ingenting av
det där.

Jag är en överlevare.

april april mammi

sitter i soffan med datorn i knäet när mamma kommer in genom dörren.

mamma:
- åh är det du som plockat undan maten och satt in disken i diskmaskinen?
jag:
-ja
mamma:
- va duktig du är therese, de är så det ska gå till. att vi kan hjälpas åt!
(på väg att krama mig för min duktiga insats)
jag:
- april april.
mamma:
- du är så jävla lat!

hah, jag tyckte det va kul.

1 april

alltså en månad precis till jag fyller 20.
tjugoår.
:D

är det här något du vill kommentera anonym?
eller det faller dig inte i smaken, utan du dras bara till de tragiska?
ett tips;
stå för vad du säger, de kommer du långt med.