Jag blir överkörd av mitt eget liv

Tredje dagen i rad och min så kära (som jag uttryckte det själv för några veckor sedan) 12 åring på jobb lyckats knäcka mig. Han har under sin tid haft olika assistenter och vilket har resulterat till att även dom blivit överkörda. Min plan var att bli kompis med honom. Jag åkte mil för att se honom köra cross, jag försvarar honom varje dag (trots att jag vet att han har ett finger med i alla händelser som händer på skolan), jag började investera ett "belöningsystem" som innebär att han får sitta vid datorn eller göra något annat han tycker är kul efter han har fixat ihop 5 stjärnor (vilket han klarar av ganska snabbt), jag är med på innebandy på rasterna och svettas bara för att han vill att jag ska vara med, jag skrattar åt hans dåliga skämt som jag egentligen tycker är dåliga och på andras bekostnad, jag ger han alla fördelar jag kunnat och vad får jag för det?
"Är detta tacken jag får för allt jag gör för dig?" frågade jag.
"fuck you" fick jag som svar.

Jag vet inte vad som hänt med min plan och jag vet inte var min kompis tagit vägen.
Jag vet bara att han har även lyckats med mig. Något jag svor på att han inte skulle lyckas med.
Men han gjorde det. Jag har stängt in mig på toaletten och försökt samla mig. Jag har tagit emot ord som kastar mig tillbaka till den tiden då jag gick i skolan och det gör ont. så in i helvete.
Jag har ingen lösning längre. För första gången känner jag mig maktlös mot en 12 åring.

Jag vet inte om detta jobbet innebär att man ständigt ska känna sig arg, irriterad och frustrerad.
jag vet bara att jag är inte en sådan person. Jag är lekfull, kärleksfull, glad.
Jag tror jag saknar mina pluttisar..

Jag bojkottar iphone och kör på HTC istället

Ny mobil på g då min LG arena driver mig till vansinne. Nu har två säljare frågat vem som kunde lura på mig det skitet. Tro mig, den frågan ställer jag mig varje dag.

Efter middagen kör jag och hämtar min nya vita HTC wildfire.

seriepremiär

Idag kom dagen vi alla väntat på. Dagen vi kämpat för. Upp för backar, sprungna kilometer i ur och skur, andfådda och svettiga har vi tagit oss fram. Seriepremiär idag. Mot Röke. Vi skulle alltså kastas direkt in i en tuff match. Matchen slutade 9-2 till oss. Välförtjänt! Nu kan man koppla av i soffan med gott samvete och vänta på den bästa i hela världen. Nämligen Tom.

I love the way you lie

(PS: ungefär såhär sjunger jag och Emma)

sagan om mitt hår

Innan vi stack till magaluf var jag dum nog att färga mitt hår mörkt. Tyckte inte det blev bra så nästa dag stack och fick en finare mörk hårfärg. Veckorna efter Magaluf var mitt hår grönt. (Vilket det har varit alla gånger redan efter 3 dagar efter nyfärgning) Detta fick jag förklarat att mitt hår varit så ljust innan jag blev mörkhårig, därav blir det grönt. För en vecka sen var jag ljushårig igen. Tyckte dock jag såg ut som jag importerats från polen och mitt hår skiftade lite i gult/orange, ja ni vet säkert vad jag talar om. Dagen efter var jag mörk igen. Och det blev grönt. Nu sitter jag här med röd/brun nyans och trivs faktiskt riktigt bra.
Jag fick dock klippa av mitt fina långa hår och några tusenlappar fattigare behöver jag väl inte berätta att jag blivit?

snipp snapp slut, så var sagan slut.

unga mödrar

Alltså. Det programmet gör mig mörkrädd.

"jag vill att hela världen ska veta"

Jag har sagt det förr, jag säger det igen och risken finns att jag någon gång inom en snar framtid säger det igen. Och jag tar risken att verka tjatig men jag vill att hela världen ska veta att ;
Tom är den bästa jag vet.

"Och nu sitter jag här och har söndagsångest"

Tjejerna strömmade in en efter en igår. Hälsade alla välkomna med hemmagjord shot. Inte helt fel. Blev lite småkaos när alla skulle fixa sin mat. Några hade varit smarta och ätit hemma, andra värmde pizza och andra stekte lövbiff och hade sönder micron när bakade potatisen skulle värmas. (haha). Hade planerat en liten lek. Tipsrunda. Som övergick i aktiviteter. Kul!

Tog tåget till malmö. Blev avslängda i Gunnesbo. Ringde Carro och bad hon hämta oss. Invigde White med 40+ are. Firmafest tydligen. Emma blev packad. Fick åka hem. Åt upp det sista av min kycklingsallad. Somnade. Vaknade. Och nu sitter jag här och har söndagsångest.

En paus från skolvärlden..

.. för att skriva att jag älskar Tom.
Mest i hela världen.
och att han är finast.
Snyggast.
Världens mest omtänksamma.
Underbarast.
Mysig.

och bara bäst!

Man kan ju inget annat än att älska måndagar

Älskling sover och jag tittar på tecknat, en vanlig morgon med andra ord.
Igår var jag och kollade på min kille som jag har hand om i skolan, när han körde motorcross.
I duveke. Trodde först de låg i jämntland eller någon annan stans där dom har renar, men det låg visst utanför svalöv. Men det var ballt! Etta kom han också, vann hela tävlingen och blev klubbmästre i sin klubb. Lite stolt blev man allt.

Idag är det som sagt måndag och jag sitter här och funderar på om jag orkar en macka till (läs; om jag orkar gå enda till köket och bre en macka till).

jag är nu övertygad..

... Rihanna gör världens bästa musik.
(Hittade dock bara en med dålig kvalité)

snygga Olga

Nu ska jag fixa mitt hår hos snygga Olga.
Hade jag varit lagd på fel håll hade jag tvingat mig på henne.
Och jag vet att Emma mer än gärna hjälpt till på ett hörn, eller hur?

haha.
Hemsk jag låter.
Men hon är nog den snyggaste frisör jag vet.

"Alla tillsammans för vi är Falcons"

melodi: waving flag

"Här e laget, före jaget
Vi är svarta, vi är vita
Vi ska vinna, vi ska ta dom
Vi ska göra losers av dom

Alla tillsammans för vi e Falcons
kämpa och vinna
och vi ska göra mål
och mera mera mål och mera mera mål och mera mera mål

Forts...
Melodi: Du är så, yeah yeah, wow wow

"Faa faa faa faa faa fa Falcons x4
Vi är här, vi är tillsammans
Vi är Falcons allesammans
Vi gör ett mål, vi gör två mål
alla jublar med ett stort vrål
Vi ska kämpa, vi ska kriga
vi ska vinna denna liga
(luftgitarr)
för vi är FALCONS! "

Detta ska peppa oss inför match när alla står i ring.
Vad tror ni? :D

jag håller på och förvandlas till något jag inte är

Jag vet inte vad det är med mig. Om jag är inne i en dålig period i mitt liv eller om det är hormoner i kroppen som spökar. Ena stunden gråter jag för ingenting, andra gånger är jag arg och sur, för att sedan gå runt och vara glad. Och just nu känner jag att jag kan välja om jag vill gråta floder eller slå sönder datorn. Känns som hormonerna kan få bestämma det.

Tack och adjö för mig.