jobbigt dag och när chefen talar

kom till jobbet idag, var där 30 sekunder, sen ville jag sjunka genom jorden, dra täcket över huvudet och låtsats som denna dagen aldrig skulle upplevas.
men efter att jag tagit mig själv i kragen och insett att 5 barn står och rycker mig i byxorna och är helt förtvivlade.
Frågar om Malin inte dykt upp än.
"hon ringde för en halvtimme sen, hon har kräkts"
efter att ha skrattat till lite och fråga om dom skämtade insåg jag på deras miner att det var dags att kolla hur många barn vi blev idag.

inte en enda som var ledig,
inte en enda som var sjuk.
& inte en jävel som vaknat på rätt sida heller.
jo, kanske en. av tretton.

jo, dagen har varit skit. känner mig värdelös för man känner att man inte räcker till.
eller rättare sagt, famnen kan inte hålla tretton samtidigt, och dessutom räcker det att jag går och bär på en för länge sen känns det som jag brutit ryggen.
eller något i den stilen.

efter jobbedagen var det möte, som om inte jag hade fått nog för idag.
men mötet gjorde min kväll.

chefen: får jag prata lite om dig Therese? äh, jag gör det ändå.

här har vi ett exempel på barnskötare, som är helt fantastisk. Det har varit hon och malin nu i 3 veckor, då Christine varit i Thailand, och jag ber er, bara gå ut och kolla deras barngrupp. bara gå in där och beundra.
jag kan tänka mig att inte ens hälften av dina klasskamrater therese, gör ett lika bra arbete som du gör varje dag. eller det är jag säker på att dom inte gör. och jag hoppas du själv inser hur stort och fantastisk arbete du gör här på tolvåkers förskola"

och det var inför hela tolvåkers personal, och alla sitter och nickar och håller med chefen.
gissa om det värmde.
och gissa om jag memorera varenda litet ord och la det på minnet :)