naiv

jag är väl naiv som vanligt
samlar en klump av besvikelser i halsen
som jag sväljer gång på gång
för att aldrig någonsin bli som dom som gråter
över trasig själ, brutna revben och brustna hjärtan
jag har inget kvar.

det vore så mycket lättare att andas
utan allting bortträngt som spränger
min hjärna faller snart isär
och mitt bortglömda hjärta blir en plåga
som aldrig slutar slå för dig

men mina händer har fastnat i dina
och mina ögon kan inte låta bli
att slänga blickar på ditt knivskarpa ansikte
i hopp om att få en blick tillbaka
som säger allt om hur det är
som säger allt om hur det var
som ber om ursäkt för att ingen
har gett mig några svar.