"du kommer nog inte bli så glad" var hennes ord på msn, några dagar innan jag stod med kuvertet i handen, med texten "god jul älsk!"
Redan efter första raden kände jag hur hela min känslomur jag byggt upp under så många år bara vill ge vika och hur tårkanalerna sakta ville öppna sig och släppa floden lös.
Det var inte bara en julklapp i ett vitt kuvert, utan ett brev med ett innehåll som svetsades fast på min näthinna, placerades mellan revbenen och ett brev som ständigt kommer finns i rusningstrafiken någonstans i min hjärna.
"jag kände att efter allt de du gått/går igenom nu kan du behöva komma iväg, tyvärr blir det ingen solsemester, men vi kommer i alla fall iväg, tänka på annat och bara ha det mysigt"
jag har inte bara en vän för livet, utan också en vän som kan se rakt igenom min fasad, riva alla mina murar med endast en känsloladdad fråga, en vän som får mig på fötter igen och en vän som är beredd att offra sin styrka när ens egen sviker.
En göteborgsresa, den 31 januari, boende på Grand Hotel Opera över en helg får även den starkaste på fötter igen.
Tack för du är min styrka Caroline
1 kommentar:
Inte ett öga torrt! Jag älskar dig<3
Skicka en kommentar