godnatt!

Kan du inte komma tillbaka nu,
jag har funnit dig stillastående
mitt i vinden, stirrandes på
något jag inte kan se.

Du måste ha gått vilse någonstans
där inuti dig själv
och jag får inte komma in,

du säger att du inte kan
ha mig intrasslad i
dina trasiga tankar
du säger att jag inte kommer
hitta ut,

men jag bryr mig inte
så länge det är dina tankar
jag får trassla upp
läsa, laga.

Och du säger att du dog för länge sen
jag tycker det är så synd
för du hann aldrig få leva,

och jag fortsätter rita
på plåster, jag låter dig
lägga huvudet i mitt knä,

så jag kan försöka blåsa bort
det svarta
som har ersatt
det som brukade vara så
levande

det som brukade vara, du.